“Det var nagon passag ett hane som bodde i en sater inom skogen. Dar levde sam arbetade han. Va grynin klev han opp, kladde sig hjartligt samt gick ut i skogen saso ann vart mork samt sval darfor at anhopa ved. Antaglige hemma aterigen tande han nago bal inom spisen och vantade talmodigt villi att varmen skulle utbilda sig ino stugan. En dag kande han att han fick nog sam stallde sig snarare spisen sam sa – godtagbart spisen, mirake alla dessa ar ager mig varit omodern inom dunke sam kold forsavit morgonen sam samlat ved fore ni gett jag nagon som helst hett. Genast befinner si det din svang att framfora mej nagot forst. Omedelbar satter jag ja narvarand sam vantar tills ni ager gett jag f hett fore jag beger ja ut sam samlar ved. Du tillats fullstandigt enkelt tro pa gallande kissbrides.com katalog jag, mig kommer framfora dig ved men framst vara tvungen jag ringa hjartlighet itu dig”.

Tillitens hett sam omtanksamhet kommer frams postumt att n jag varit fortroendeful. TILLTRO befinner si en palindrom sammansatt itu TILL sam LIT, att fortroende mot, att aga tilltro mo sam aven att bliv litad at. Nar folk far fragan underben fortrosta betyder forut dom tillats man en aning annorlunda genmale. Det sasom idelige lyfts och sasom personer uppger minsann befinner sig meningen tillsammans tro befinner sig att fortroende till den egna formagan, att hava morskhet att dumpa kontrollen, att avklara radslan att foreta mankemang alternativ att veta framfora utan sakerhet ifall att erhall nagot aterkomst.

Farhaga, tvekan och radslor

Men underben ar det emedan sasom star inom vagen pro tilliten, som utfor att vi av och till ej tor fortroende gallande e eller nagot? Hurs befinner si tilliten sa fragil att den ino nago samband kan skadas it nagon nagra fa intermezzo? Eventuellt finns nagon spa ino hurda vara hjarnor vanligt fungerar. I enlighet me samtida forskning inneha ick vara hjarnor andrats i synnerhet ofta de senaste 100 000 aren. Ino forhistorisk tid var vi uppbokat upptagna med att overleva – samt de mest primara behoven varenda att

Fortrosta – att bemastra farhaga, osaker och radslor

• ick bliva uppatna, det vill framfora att ick overrumplas it e farligt kreatu alternativ nagon skrackinjagande situation saso kunde hota vart rabalder och att
• inte bli uteslutna uta samt overgivna bruten var stam.

Vara hjarnor befinner si forprogrammerade att sok faror samt hotels framfo annu frojd sam tillfredsstallelse. Det kallas sta ‘Negativity bias’. Saken dar analytiska delen fran hjarnan – saken dar vi behover for att gitta kloka slutsatser, kartlagga lage, vara med o medkansla och sa vidare – tillats icke no tillsammans syre samt naring nar hjarnan befinner sig i hotlage.

Daliga minnen tenderar att stanna innestaend villi nathinnan langre annu goda minnen, sam det verkar darjamte sasom att vi mo samt tillsammans foredrar att agna oss til den typen itu minnen. Hurda massor tidskrift finns det saso beskriver nagons lyckliga barndom? Eller gladjen att erhalla knega tillsamman fantastiska personer och chefer?

Ino dag nar vi upplever e informationsflode inte med uppehall, sam darborta var omvarld ar ino evinnerlig mutation, befinner si det vanligtvis marigt att tillverka berusad granskning och kunnande om hurdan grejer och pryl kommer att vidga sig. Det ha kan i sin svang alstra bavan, skepsis samt radsla hos oss.

Annorlunda manniskor oroar sig sta skilda grej samt upplever tvekan samt skrack itu olika orsa. Nagon form som beskriver det ha ar den odla kallade SCARF-model 1. Modellen summerar viktiga upptackter som gjorts i neurovetenskapen mirakel dom senaste decennierna kopplat at hurda vi interagerar socialt. Modellen bygger kungen tre centrala principer

Fortrosta – att klara av oro, betanklighet samt radslor

• Hjarnan hanterar flera sociala hotels sam beloningar med dito styrka saso fysiska hotelse sam beloningar. 2